Omvärldsbevakning

Ny metod utvecklad för att stoppa spridning av snäckfeber

Snäckfeber, en av världens mest förödande parasitsjukdomar, drabbar miljontals människor varje år – främst i områden med bristande tillgång till rent vatten och sanitet. Nu har forskare gjort ett gentekniskt genombrott som kan förändra kampen mot sjukdomen. Med hjälp av gensaxen CRISPR/Cas9 har lagt en tekniksk grund för att de modifierat parasitens mellanvärd i ett försök att ge den resistens mot parasiten – vilket öppnar för nya möjligheter att stoppa smittspridningen.

En infektion av snäckfeber (schistosomiasis) kan pågå i åratal och orsaka utslag med klåda, magsmärta och diarré och på längre sikt livshotande komplikationer. Snäckorna som är parasitens mellanvärd trivs i stillastående sötvatten som till exempel sjöar, dammar och långsamt strömmande floder där många människor i de drabbade områdena tvättar, badar, fiskar och tar dricksvatten. Som mest utbredd är sjukdomen i Afrika söder om Sahara, men förekommer även i vissa delar av Asien och Sydamerika.

Det har tidigare gjorts försök att stoppa spridning av snäckfeber via bekämpning av snäckor, snarare än parasiten i sig. Det har fungerat lokalt och tillfälligt för att få ner antalet sjukdomsfall.

I en ny studie som publicerats i Science Advances presenterar forskare en metod med vilken man skulle kunna använda genteknik för att kontrollera populationen av snäckor. I ett första steg skulle CRISPR/Cas9 kunna användas för att slå ut en gen hos snäckorna som gör dem resistenta mot parasiten. I ett andra steg skulle man med hjälp av en gendrivare snabbt kunna sprida egenskapen resistens i populationen av snäckor och därmed också hindra spridning.

Forskarna valde ut en gen som de trodde skulle var viktig för resistens. Det visade sig vara fel

Det forskarna gjorde var att slå ut en gen i könscellerna hos snäckor, under antagandet att genen var inblandad i resistens mot parasiten. Tyvärr upptäckte forskarna att det inte var rätt gen som slagits ut för att ge den effekten. Forskarna behöver fokusera på en annan gen i framtida forskning. Metoden för att använda CRISPR/Cas9 är nu utvecklad och fungerar, vilket är en teknisk bedrift i och med snäckornas speciella reproduktionsbiologi.

Snäckorna är hermafroditer och har därmed två sorters gameter (könsceller) samlat i ett reproduktivt organ där också fertiliseringen sker. Vid sammansmältningen av könscellerna utvecklas de till ett embryo som innesluts i en stor kapsel med näringsvätska.

De tekniska hinder som forskarna tog sig förbi är att embryot snabbt efter fertiliseringen måste isoleras från kapseln, som är mer än hundra gånger större än embryot. För att utföra en genetisk förändring måste dessutom CRISPR/Cas9 injiceras i embryot som är oerhört fragilt och lätt går sönder. Den sista utmaningen är att få embryot att fortsätta utvecklas utan sin kapsel.

Allt detta lyckades forskarna med. Nu finns en metod som i framtiden kan bli användbar i bekämpningen av snäckfeber. 

Mia Olsson

Källa:

CRISPR/Cas9-germline editing of Biomphalaria glabrata: A breakthrough in genetic modification of snails that transmit schistosomiasis | Science Advances

Skapad: 1970-01-01 00:00:00 Uppdaterad: 2025-12-01 09:04:36 miaols Olsson mia.olsson@genteknik.se