Fakta: Genomet är den totala mängden DNA i en cell och kallas även arvsmassa. Majoriteten av allt DNA i en cell hos växter, svampar och djur finns i strukturer som heter kromosomer. Det finns en mindre mängd DNA i mitokondrier som ärvs på mödernet, och i växtcellens kloroplaster. DNA förpackas som kromosomer Ett kännetecken för […]
Fakta: Den centrala dogmen beskriver hur informationen i DNA kopieras till mRNA (transkription) som sedan läses av i cellen för att tillverka proteiner (translation). Transkriptionsfaktorer är små proteiner som styr när en gen ska transkriberas och hur mycket mRNA som ska tillverkas. Proteiner byggs upp av 20 olika aminosyror. Den genetiska koden i mRNA läses […]
Fakta: 1. BYGGSTENAR TILL ALLT LIV Cellerna är de minsta biologiska enheterna som bygger upp allt liv på jorden. Alla djur, växter och de flesta svampar är flercelliga organismer som har miljarder av celler med olika funktioner. Det finns också encelliga organismer som består av en enda cell, till exempel bakterier och jästsvampar. 2. EUKARYOTA ELLER […]
Fakta: När kroppsceller förökas heter celldelningen mitos. Resultatet av en mitos är två identiska celler. Könsceller (sädes- och äggceller) bildas hos organismer med sexuell förökning i en celldelning som heter meios. Innan celler delas kopieras allt DNA i cellen. Det kallas DNA-replikation. En förutsättning för ärftlighet är att cellerna kan kopiera DNA. Processen när DNA […]
Fakta: Sidan är under uppbyggnad. Det finns ingen tydlig definition av syntetisk biologi. Vanligtvis menas att mer komplexa förändringar göras framför allt av mikroorganismers genom. Det kan handla om nya syntetiska gener, nya kopplingar mellan gener, eller att bygga upp hela syntetiska genom. Syntetisk biologi används idag främst för modifiering av bakterier eller encelliga jästsvampar […]
Fakta: Mitokondriedonation är en metod som utvecklats för att förhindra att allvarliga och ärftliga mitokontriella sjukdomar går i arv. Dessa sjukdomar kan orsakas av mutationer i det DNA som finns i cellens mitokondrier. Speciellt för mitokondrie-DNA (mtDNA) är att det alltid nedärvs från mamma till barn. Pappans mtDNA förs inte över till barnet. Metoden är […]
Fakta: Genetiska sjukdomar kan delas upp i monogena, multifaktoriella, kromosomavvikelser och mitokondriella sjukdomar. De olika benämningarna speglar den genetiska bakgrunden till varför en sjukdom uppstår. För en del genetiska sjukdomar har olika typer av genterapier godkända eller under utveckling. Genterapier definieras av att DNA eller RNA förs in i en patients celler i syfte att reglera, reparera, ersätta, addera eller stänga […]
Fakta: Genetisk variation är en förutsättning för evolution och refererar till genetiska skillnader inom eller mellan individer i en population. De faktorer som genererar genetisk variation är förändringar i DNA-sekvensen (mutationer) och rekombination hos organismer med sexuell fortplantning. Genetisk variation ses som skyddsvärd enligt Konventionen om biologisk mångfald, som är en del av FN:s miljöprogram. […]